Så får vi energiprestanda som tål att granskas

I stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden ställs höga krav på energiprestanda. Byggaktörerna har lyckats nå långt, men det krävs ytterligare ansträngningar för att uppnå stadens krav. Några åtgärder som skulle behövas är en energisamordnare som är med under hela processen, bättre rutiner för mätning och uppföljning, i drifttagning och överlämning. Det är några av slutsatserna från exploateringskontorets senaste forum för hållbara lösningar som kommer att tas med till andra byggprojekt inom staden.

Intresset var stort när Stockholms stad genomförde sitt 25:e Forum för hållbara lösningar i början på februari 2020. Mer än 90 personer från fastighetsbolag, byggbolag, leverantörer, konsulter, politiker, akademi och från stadens förvaltningar fanns på plats och ville ta del av erfarenheter och resultaten från etappen Norra 2.

Stadens visioner och mål

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, inledde med att berätta om stadens visioner och mål för stadsdelen och hur dessa ska uppnås i samverkan med dem som bygger.

– Vi följer upp i alla skeden genom att byggaktörer skickar in ritningar och beräkningar som granskas. I tidiga skeden diskuterar vi vilka hållbarhetskrav som ska ställas och vilka verifikationer som ska rapporteras. I markanvisningen blir handlingsprogrammet bindande. En arbetsgrupp som består av experter från stadens förvaltningar tar fram krav och vilka verifikat som ska lämnas in och utvärderar sedan kontinuerligt resultat och undersöker om de uppfylls – från programhandling till två år efter inflyttning. Det blir ett gemensamt lärande och alla resultat redovisas offentligt årsvis. Det är ett ständigt lärande.

Uppföljning ger viktiga insikter

Hur har det då gått att uppfylla kravet på en energiprestanda på 55 kWh/m2 Atemp och år? Örjan Lönngren, energi- och klimatexpert på Miljöförvaltningen redovisade resultat från byggaktörernas uppföljning som gjorts två år efter inflyttning. Det visar att det finns stora skillnader mellan beräknade värden och uppmätta värden. Medelvärdet för uppmätta värden ligger på 72,5 kWh/m2, alltså 32 procent över kravet. Det ska dock observeras att det fortfarande ligger 20 % lägre än då gällande BBR krav på 90 kWh/m2 Atemp och år.

– Vi har ett bra samarbete med byggaktörer. Det är inte bra att de verkliga resultaten skiljer sig så mycket från de beräknade, men det är en bra lärdom, sa Örjan Lönngren. Det viktiga är nu att vi anstränger oss ytterligare och delar med oss av våra erfarenheter.

Örjan Lönngren delade också med sig av några funderingar kring hur resultaten kan bli bättre:

• Behövs energisamordnare som följer projekten från idé till färdig byggnad?
• Finns det tillräckligt med undermätare för att spåra avvikelser?
• Är det vanligt med för hög temperatur i lägenheterna?
• Vem/vilka ansvarar för inreglering/injustering av värme och ventilation och hur blir resultatet?

Byggföretagens synpunkter

Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen (fd Sveriges Byggindustrier), berättade sedan om byggbranschens färdplan 2045 för en klimatneutral, giftfri, konkurrenskraftig och hållbar byggsektor och framtid.

Hon betonade rollen av en låg energianvändning i en fossilfri bygg- och anläggningssektor och vikten av att mäta för att veta:

– Det spelar ingen roll om energikraven skärps när vi inte ens klarar dagens krav. En orsak är att vi inte mäter och följer upp tillräckligt bra. Här gör Norra Djurgårdsstaden ett enormt viktigt detektivarbete som vi med stort intresse följer, sa Birgitta Govén, som också delade med sig av ett antal förklaringar till att energimålen inte nås.

• Vanligt att värmeanvändning och framledningstemperatur är för hög
• Underskattning av vvc-förluster
• Verkningsgrader på aggregat (exempelvis FTX) stämmer inte med tillverkarens information
• Obalanser i luftflöden

Birgitta Govén passade också på att efterlysa en bättre övergång mellan entreprenad och drift och en tydligare ansvarsfördelning.

– Det skulle bland annat behövas mer samarbete efter slutbesiktning, där det i dag ofta sker ett glapp. Det behövs också tydlig kommunikation redan i tidiga skeden hur övergången mellan entreprenad och drift ska gå till.

Rundabordsdiskussioner

Alla deltagare fick sedan i rundabordsdiskussioner ta fram förslag på åtgärder såväl i projekteringsskedet, som i bygg- och förvaltningsskedet för att nå en bra energiprestanda.

Resultaten från rundabordssamtalen diskuterades sedan av en panel bestående av Johan Nilsson, ordförande i Exploateringsnämnden, Harry Matero, installationsstrateg på Skanska, Tina Kärrbom Gustavsson, professor i projektkommunikation på KTH samt Örjan Lönngren från Miljöförvaltningen.

Johan Nilsson betonade vikten av Norra Djurgårdsstaden arbete för hela stadens miljö- och klimatarbete, genom det utvecklingsarbete som görs i samverkan med byggaktörerna.

– På Exploateringskontoret arbetar vi nu med att ta fram en liknande systematisk uppföljning som ska tillämpas i samtliga projekt när det byggs på stadens mark.

För Tina Kärrbom Gustavsson handlar det om upphandlingsstrategi där hela paletten för samverkan ska användas. Lösningar finns idag men de är inte alltid implementerade. En sak kan vara att ha följeforskare, någon som iakttar, ett bollplank. Hur mäter vi och vad mäter vi egentligen?

Kompetensprogram Publicerad: 2022-04-08 Uppdaterad: 2023-05-06